Från Malaysia till Kambodja via Thailand

Livet som utbytesstudent i Hong Kong fortsätter! Just nu känns det dock mer som att jag förflyttat mig tre år tillbaka i tiden till när jag backpackade i Sydostasien med vänner. Från Kuala Lumpur förglyttade vi oss till Thailand och Koh Phangan. Och ja självklart, när man är där så är det Full Moon Party som gäller.

Innan vi lämnade Kuala Lumpur så hann vi dock fira Elina på hennes födelsedag. Födelsedagen startade i Malaysia och slutade i Thailand - inget dåligt sätt att fira sin födelsedag på.

Eftersom allt jag gjort gällande resande den senaste tiden har kännetecknats av en det-där-fixar-säkert-någon-annan-attityd har det mesta gjorts i sista minuten, vilket kan betyda att det blir lite dyrare och att man får ta det som bjuds. För att hinna i tid till Full Moon flög vi därför till västra sidan av Thailand, åkte buss till östra sidan och stannade i en stad som heter Suratthani för att kunna sova ordentligt i en riktig säng. Mm. Så blev det inte riktigt. Vi träffade några kanadensiska killar utanför ett hotell där vi släpptes av, så vi gick bara in och bokade ett rum, bytte kläder och gick ut med dem. Och ja, för att förkorta en lång historia blev det en hel del alkohol vilket inte gjorde att jag var på mitt bästa partyhumör under Full Moon dagen efter. Bra planerat!

Från Koh Phangan vidare för en natt i Bangkok, vidare med tåget norrut genom landet för att efter nästan en hel eftermiddag med stämplar och formulär vid gränsen till slut hamna i Kambodja där vi nu befinner oss. Den sista veckan av denna semester innan det är dags att komma tillbaka till en verklighet i Hong Kong med massvis av plugg att ta igen inför slutproven börjar imorgon, och kommer att spenderas här i Kambodja och i Vietnam. Mitt pass börjar så säkerligen fyllas av stämplar och visum färgglada likt ett fjäderklätt påskris så vad passar väl bättre än att önska er en glad påsk och på återseende!

Kramar,
Maria

Påsk!

Påsk. Solen skiner och fåglarna kvittrar, det är 5 grader varmt och vindstilla. Det är för den delen inte bara vindstilla utan stilla, i allmänhet. Påsk här i Norge är betydligt större än hemma. Här har skolorna varit stängda hela veckan. En dag försökte jag och mina vänner oss på att sitta lite i en av skolans byggnader och planera vår svalbardresa. Då kom en vakt och körde ut oss. Nu är det påsk.

Matbutikerna har varit stängda så det gällde att ladda med mat i måndags. Det är bara vissa små, dyra butiker som håller öppet och de börjar bli ganska tomma. I lördags, som den enda dagen under påsk, höll Rema 1000 öppet vilket är en ganska stor och billig affär. Jubel och fanfarer, vi vallfärdade dit för att köpa oss lite föda. Inne i staden har dock caféer och barer varit öppna och det har varit massvis med folk på uteserveringarna. Vi börjar bli solbrända och få fräknar (passande till påsk). Vädret är fantastiskt och det ser inte heller ut att bli sämre. Väderleksrapporten har lagt upp ett litet moln på dagens väderleksrapport men jag tror mest att det handlar om någon form av norskt första aprilskämt för här skiner solen!

I denna stilla vardag har det inte hänt så mycket. Vi har solat, vi har läst, vi har suttit på uteserveringar och vi har gått på bio. Ja, så mycket mer går inte att göra här under påsk. Men jag klagar inte, det har varit fantastiskt skönt!

I övrigt har jag funderat. Jag har planerat och tittat på kalendern och funderat lite till och gått till magkänslan. Jag har nämligen insett att jag lever ett dubbelt liv. Samtidigt som jag är här så måste jag ta ställning till saker som ska hända i sommar och som ska hända nästa termin. Jobberbjudanden och sommaren. I vilken stad ska man vara och vad vill man göra? Det är inte jättelätt att ta ställning till detta när jag lever i min norska bubbla. Nästa termin är snart här jag måste söka kurser. Jag vill ju bara vara här och nu och uppleva allt som går att uppleva här. Jag vill nog inte ta ställning till nästa termin eller för den delen min framtid just idag, eller imorgon. Jag vill komma hem först, men det går inte. Då är det bra med påsklov, för då har man tid att tänka. Lite för mycket tid så det är lätt att bli snurrig, för man vill ju komma till det bästa av bästa beslut. Så, en reminder till dig som kanske ska ut och resa: Tyvärr kan man inte alltid leva i den lilla erasmusbubbla som man vill leva i. Man måste ibland fundera på framtiden.

Det är fint med vänner och påsk. Idag har vi haft påskbrunch med målade ägg och massa gott! Nu laddar jag och tre tjejer till för en äventyrsresa i norr. Föst väntar en natt på Oslos flygplats och imorgon flyger vi till Svalbard! Återkommer nästa helg med uppdatering om resan!

Umgås, umgås, umgås..

Efter en veckas pause från varandra har vi gjort allt för att ta igen den tid vi missat. Det har varit middagar och brunch och lunch och fika och filmkvällar och fester och promenader och träning och konsert. Någonstans där emellan har vi gått lite i skolan också. Varför sova när man kan göra tusen saker samtidigt? I fredags kväll tittade jag trött på mina vänner. Jag förklarade att nej, ikväll skulle jag bara vara hemma. Jag skulle äta i ensamhet och jag skulle titta på film i ensamhet och jag skulle somna tidigt, riktigt tidigt. När klockan var nio stod jag inte ut och sprang över till den obligatoriska fredagsfesten, så gick det med den lugna kvällen i ensamhet…. Men om vi börjar ifrån rätt håll så kommer måndag först, så vitt jag vet. I måndags hittade jag ett nytt café på skolan. Jag funderar allvarligt på hur jag kan ha missat det! Det är uppenbarligen många andra som också missat det för jag har under veckan, nästan helt ensam, kunnat köpa te och läsa i tystnad. Riktigt mysigt! På kvällen var det träningstime med tjejerna. Vi gick på favoritpasset EP som är styrketräning med skivstång. Därefter hade vi tacokväll!

Veckans pluggställe!

Tisdag= körträning. Ingen var i tid, ingen orkade riktigt sjunga. Nej, vi pratade mest och hade en kul kväll. Jag gjorde även en efterlängtad storhandling eftersom mina hyllor i kylen gapade tomma. Sedan den dagen har jag bara ätit hemma en gång så jag vet inte hur bra det var att handla så mycket mat, jag har ju bara har ett frysfack som jag dessutom delar med min granne så det som inte äts upp blir dåligt. Snart får jag nog slänga hälften av maten! I onsdags hade vi brunch, gick vi en runda på stan och åt middag hemma hos Johanne, så underbart gott! Därefter skulle vi ha filmkväll. Problemet var bara att den ena datorn inte funkade till tv:n och den andra datorn ville inte koppla upp sig mot internet. Dvd:n ville inte funka den heller och X-boxen slog av sig 10 gånger innan vi fick ordning på det hela. Vi somnade alla innan halva filmen hade gått och hann precis med sista bussen hem.. en riktigt slö kväll helt enkelt.

Lite bitter stämning när inget funkar :P

Torsdag, ja då hade vi faktiskt en lektion att gå till! Professorn som vi skulle ha haft tidigare i veckan har varit sjuk, det blev en ganska slö vecka därmed. På kvällen var det klassisk lill-lördag med utgång och efterfest. När klockan var 05.00 började fåglarna kvittra, då var det dags att åka hem! På fredagen gjorde jag ett besök hos frisören. (Det är något som verkligen är dyrt här. Jag hade turen att få klippa mig hos en lärling men om man går till vanlig frisör så tar de mellan 650-850 kr, vi snackar norska kronor!) På eftermiddagen gav solen energi och det blev långpromenad och gym, middag hemma och sedan club fantoft!

Lördag, fortfarande soligt.. vi gick upp för ett nytt berg som vi inte vandrat på förut. Längst ned gick vi genom en riktig sagoskog och på toppen kunde vi se bergen på ena sidan och kusten på den andra. Vi solade på toppen i en timme! Kvällen bjöd på filmkväll och slö i bra sällskap. Som ni kanske märker så har vi verkligen en vardag nu, även om vi är aktiva så är vi ”vardagsaktiva” och jag tycker det är skönt, alla har landat i detta!

Sagoskog!

Fika i solen

Det här med solen och Bergen måste nu redas ut. Alla sa i början: …och du ska åka till världens regnigaste stad. Nu säger jag såhär: Sedan jag kom hit har det varit fler soldagar i Bergen än det var på HELA förra året, det är inte dåligt! 4-5 grader var dag och sol, sol ,sol (nästan var dag). Jag hoppas det inte slår tillbaka mot oss!

Sen tänkte jag ge en liten presentation av studentcentret. Det är i detta hus man finner studentbokhandeln, träningshall, simhall, en stor föreläsningssal där det arrangeras föreläsningar ifrån föreningar och ibland har de filmvisningar där. Här finns också campusradion och SIB-bolig, dvs. hyresvärden. Karriärscentrum (dvs. där man får hjälp att finna jobb om man är intresserad av det) , restaurang och café! Ett bra hus att känna till helt enkelt!

Studentcentrum

Den vita, runda saken är föreläsningssalen!

Lon for modan - semester!

Den har veckan jag tyvarr varken supermycket spannande att beratta eller de tre sista bokstaverna i alfabetet. Borjan av denna vecka har i princip enbart bestatt av att ata, sova och plugga. Jag fick i alla fall lon for modan snabbt - nagra dagars stenhart plugg den har veckan for att slutfora uppgifter som ska lamnas in de kommande tva veckorna kopte mig sjutton dagars ledighet. Sa efter att ha bott i bibliotekets learning garden nagra dagar kunde jag verkligen ga in i semester-mode och aka till flygplatsen.

Jag tog bussen fran flygplatsen nar jag forst kom till Hong Kong i januari, men den gangen hann jag inte uppfatta sa mycket eftersom jag mest sag till att halla koll pa var jag var for att inte missa min busshallsplats. Darfor var det skont den har gangen att bara sitta pa bussen och inte gora nagonting annat an att vaggas in i semesterlunk.

Forsta destinationen pa denna resa var Kuala Lumpur, dar jag nu befinner mig. Jag ar kanske inget jattestort fan av den har staden i allmanhet, men det har i alla fall varit sjukt roligt. Idag har vi varit  ute i stekande sol hela dagen for att se pa F1 Grand Prix och aven om det inte ar nagot jag skulle gora varje vecka sa var det bade sjukt kul och ratt sa surrealistiskt. Sa jattemycket mer har vi inte hunnit med har, men imorgon aker vi vidare till Thailand innan det ar dags for Kambodja och Vietnam. Livet som utbytesstudent ar ganska glassigt!

Körsång och en sväng till kalla Sverige.

Jag dricker te för att mildra den onda halsen. Nej, jag är inte förkyld, jag har bara sjungit heeela dagen. Allt började någon av de första veckorna här i Bergen. Jag och Johanne sa att det vore kul att sjunga i någon kör, vilken som helst och bara för att det är kul. Bara någon dag efter ringde Johanne och sa att hon hittat en gospelkör nära Fantoft. Sedan dess har vi varit fast. Varje tisdag går vi till vår lilla kyrka och vår lilla kör. Jag lovar, detta är så norskt det kan bli. Det är koselig och det är kempe gøj. Männen som står på ena sidan flirtar härligt med kvinnorna på andra hörnan, är aldrig tysta under repetitionerna och ibland kommer så imitationer av Elvis mitt i allt. Ofta flummar vi ut i något helt annat än vad vi ska göra och körledaren klappar lite trött i händerna, kom igen nu.. vi ska ju repa! ( Men egentligen vet alla att hon också har kul ;) )Nej, det är inte så seriöst men det är väldigt roligt. Idag har vi sjungit på en mässa i en kyrka på andra sidan "byn" och på kvällen hade vi en gemensam konsert med en annan kör i vår vanliga kyrka. Hela dagen har vi varit uppbackade av ett band som är grymt bra!! Jag spelade in en låt som jag tänkte lägga upp här med kvaliteten blev så dålig så skippar det, tyvärr! Jag kommer somna fort ikväll, jag kommer somna lycklig och jag kommer somna hes.

Rörig kör organiserar sig...

Vår "kompiskör".

Sen får jag erkänna en sak. Jag har varit i Sverige hela veckan. Jag hade lovat min familj och pojkvän att komma hem en gång under våren. Fler och fler saker kom efter hand och allt talade för att det var ett bra tillfälle att åka "hem". När mina vänner här i Bergen slutligen bestämde att även de skulle åka från Bergen just denna vecka så bestämde jag mig, tog en sista minuten och flög till Stockholm. Det här är ju en väldigt bra sak med att vara i Bergen. Jag är i ett helt annat land och upplever något helt nytt. Jag lovar att det inte är de antal mil man åker som avgör hur roligt man får och hur mycket man får uppleva. Med Erasmusstudenter har man aldrig tråkigt!! Samtidigt som jag får hela upplevelsen så kan jag åka hem utan större besvär om jag skulle vilja det. Om du som läser detta kanske har familj, pojkvän eller vänner som du inte vet om du klarar vara ifrån men du samtidigt vill åka och uppleva en utbytestermin så är detta perfekt! Nu måste jag erkänna en sak till. Jag saknade Bergen och mina goa vänner under vistelsen. Självklart var det underbart att få vara med familj och vänner. Att få äta frukost med min pojkvän, att få äta lunch och fika med vänner och att få kramas med min systerdotter. Men hela vardagen är så annorlunda här eftersom vi tar ut maximalt av var dag eftersom vi är här en begränsad tid. Jag babblade på om Bergen som hemma och måste säga att det finns få ställen som jag känt mig så hemma på, efter så kort tid!

På väg hem fastnade jag, för andra gången i mitt liv och för andra gången i Olso, i säkerhetskontrollen. Första gången var när jag flög hit vid terminsstarten, då var det någon form av kylgelé i ett lock som räknades som vätska. Gelén gick inte att få ut och jag var på väg att missa planet vidare till Bergen. Denna gång rensade de hela min väska och letade efter någon vätska som de aldrig fann... tur att jag hade flera timmars mellanlandning att slå ihjäl. Därefter gick jag runt och kollade på saker jag inte skulle köpa. Jag funderade vart alla människor var, det var så tomt. Efter att ha pusslat ihop ett och ett så fann jag dem. Norge+skidor= du finner alla människor i sportbaren som visar skidåkningen.  

När jag flög in över Bergen och fjordarna kände jag mig nöjd efter en vecka i Sverige och glad att vara tillbaka. Jag var hemma!

Under detta moln väntar...

...Bergen!

Fin- och fulkultur

Känslan när jag klev ut ur klassrummet efter att ha skrivit klart mitt sista mid-term var... alldeles alldeles underbar. Ren och skär lättnad och jag kunde inte sluta le över att slippa fundera mer på de där jäkla proven som står för mellan 20 och 30 procent av kursernas totala betyg. Att jag i princip direkt efter var tvungen att fortsätta plugga med andra uppgifter spelade som ingen roll alls just då. Så förutom plugg denna vecka har det så klart också blivit tentafest. Jag skrev det sista provet i onsdags, och vad gäller utgång på onsdagar här är, i alla fall för mig, hästkapplöpning på Happy Valley följt av Ladies Night-utgång i Wan Chai lika självklart som kära gamla Strömpan hemma i Örebro.

I övrigt har den här veckan verkligen kännetecknats av vad som får kallas en blandning av (i alla fall hyfsat) fin kultur och kanske lite fulare kultur. I fredags var jag med en vän på något så fancypantsigt som Chinese Tea Appreciation Class. En timmes lektion i hur man dricker snyggast och får ut mest smak av olika sorters teer. Den anordnas flera gånger i veckan av turistrådet i Hong Kong, kostar helt gratis och jag lärde mig faktiskt en hel del.

Om teutbildningen kändes något högtravande kommer dess motsats här. Mr. Wongs är en restaurang som av oklar anledning (50 HKD för i princip obegränsat med mat och öl är väl i och för sig en kvalificerad gissning) är populär bland utbytesstudenter i Hong Kong, oavsett universitet. Att det bara finns några få bord inne i lokalen eller att det oftast är fullsatt är aldrig ett problem hos restaurangen som verkligen jobbar efter devisen "Finns det hjärterum så finns det stjärterum". Hela gränden används som matsal och där finns det alltid plats för en stol eller bordsskiva till. 

Men det vore ju inte Hong Kong om det inte fanns kontraster, det känns som att jag tjatar något så djävulskt om alla kontraster i den här staden. Så efter Mr. Wongs tog vi en taxi till The Ritz-Carlton Hotel där rummen kostar ungefär två veckors CSN-bidrag per natt. Där finns nämligen världens högst belägna bar, OZONE, på 118:e våningen. Uppenbarligen ett ställe man bör besöka om man spenderar några månader i Hong Kong! Inte helt oväntat är stället så klart dyrt (är en drink verkligen någonsin värd 160 kronor?) men, inte heller helt oväntat, är utsikten lika magiskt fantastisk som den är omöjlig att fånga på bild.

Så har man ingen sugar daddy får man hitta fler alternativ där man kan spendera sina kvällar. Här kommer ett: Sushi One. Finns lite överallt i Hong Kong, och säkerligen i andra städer också. Orkar man köa kan man, som under den här middagen, få drinkar och så mycket god sushi för 80 HKD/70SEK att man måste knäppa upp byxorna.

Och när vi ändå är inne på tema mat så varför inte avsluta med en bild från ytterligare en middag. Eftersom det under veckan pågått en stor konferens här så har internationella koordinatorer från allehanda universitet i världen varit på besök, bland andra från Örebro. Pia och Annika från ÖU hälsade på mig och Veronika och fick se campusområdet innan vi åt kinesiskt på en vegetarisk restaurang. Veronika och jag måste ha låtit som två nyfrälsta och tjatade säkert hål i öronen på vårt middagssällskap om allt vi älskar med det här stället...

/Maria, som önskar att kommande vecka främst kännetecknas av pluggflyt innan det (återigen) är dags för långledighet

American Law och sol!

Jaha, slutet är nära för ännu en vecka. Jag förstår inte, allt går så fort. Var dag går från morgon till kväll på nolltid, veckorna flyger förbi och jag har redan separationsångest från mina nya vänner för det känns som vi snart är i juni och att vi snart ska åka hem. Jag vet att kalendern säger något annat men när allt går så fort så kommer juni snabbare än vad man tror. Jag antar att det är en bra sak att det känns som tiden går fort, men det är också tråkigt för jag vill inte att det ska ta slut!

Denna vecka började med förhandlingsövningar i American Law. Det var verkligen jättekul. Jag, Katharina och Vera förberedde oss och satt och förhandlade lite på egen hand på Ad Fontes innan lektionen. Det är ju roligare att plugga tillsammans, speciellt om man äter kakor och dricker kaffe på samma gång :)

Jag insåg även något ganska komiskt när jag satt och läste i biblioteket i torsdags. Jag satt med min ganska feta bok i American Law och hade lyckats ta på mig mina USA-strumpor på samma dag. Jag måste ha sett bra nördig ut!

Bortsett från en massa American Law så har vi njutit av det underbara vädret som varit med oss nästan hela veckan! I fredags tog vi en tur på ett nytt fjäll. Hela vägen upp bestod av stentrappor med mini- alternativt jättesteg. Tack till den som uppfann detta. Våra lår och knän har inte hämtat sig än. Kinderna var dock gladare eftersom de fick sol och vi självklart jättefin utsikt! På toppen solade vi och hade picknick innan det var dags att gå ner igen. I lördags gjorde vi en mindre lyckad vandring med organisationen Elsa. Det skulle vara sol precis som det varit hela veckan men nej. Det var moln, kallt ( var kom den kylan ifrån??) och när vi kom över på skuggsidan av berget bestod vår vandringsväg av is, is och ännu mer is. Efter att alla halkat runt på isen i någon timme kom vi fram till målet och vi fick grillkorv! När Katharina var blå om kinderna och jag tappat känseln om både händer och fötter gick vi hem. Väl hemma kollade vi på film och åt soppa, en bra avslutning på en galet kall dag!

Vi hade en fantastisk tjejkväll i torsdags med middag på restaurang och krogrunda. Vi var åtta tjejer som åt på en persisk restaurang med en jättegod buffé! När vi skulle betala fick jag dock tillbaka alla pengar jag redan betalat plus den växeln jag skulle ha fått på detta och en annan tjej fick fel summa intryckt på kortläsaren. Tur att vi var ärliga, annars skulle de inte ha fått mycket för vårt besök!

Som jag skrev någon gång i början så bor jag i det lite lugnar huset. I lördags fick dock även vi uppleva ett brandalarm, mitt i natten. Först sprang jag mest bara runt. Nyvaken och förvirrad försökte jag förstå om det brann hos oss eller hos någon annan. När jag hade förstått att det inte var hos oss det brann hoppade jag på tåget av studenter som sprang ner för trapporna. Efter fem minuter kom brandkåren ( bra att veta att de är snabba) och efter tio minuter åkte de igen. Ingen riktig brand verkade det som och det är väl det viktigaste. När jag stod där i kylan var jag dock inte lika förstående, jag ville ju bara sova!

Nu startar en ny vecka som enligt spåmännen ska vara solig och inte allt för betungande. Det ser jag fram emot :) Vi hörs!

Det blir en dag på stranden... i Hong Kong

Mitt uppe i mid-term exams, eller tentaperiod om man så vill! Den senaste veckan har jag skrivit två prov, och eftersom jag lyckades fjäska till mig att få skriva en kort uppsats i en av mina kurser istället (jag skickade ett mejl till min lärare och sa att jag ville åka på semester, och det var tydligen godkänd anledning för att missa provtillfället...) har jag nu bara ett prov kvar under den här provperioden mitt i terminen. Puh, jag längtar till onsdag då det är över. Det är dessutom mitt värsta prov jag har kvar, i engelsk grammatik, för så här långt av föreläsningarna har jag inte fattat så mycket. Jag får nog ändå erkänna att jag förtjänar att behöva lägga ned mycket tid på plugg den här veckan, eftersom jag även i mitt senaste inlägg sa att jag skulle göra det. Meeeeeen vi vet ju alla hur det brukar sluta.

För när man är i Hong Kong så finns det ju så mycket som är viktigare. Till exempel att bara njuta av en båttur över Victoria Harbour...

...eller att vara mitt i skylinen från ett hustak på Hong Kong Island. Det är väl ändå helt godkända anledningar till att inte plugga, eller? Det blev med andra ord inte så mycket vettigt gjort som först var tänkt den helgen, men proven gick nog rätt bra ändå så då känns det utan tvekan som helt rätt val. För där mitt bland skyskraporna med den här stadens fantastiska utsikt mår man bara så jädra bra!

Jag mår också väldigt bra av att bo i nedre delen av campus, med mindre än tio minuter till tågstationen och med flera kantiner, caféer och alla mina föreläsningssalar nära kring mig. Det gör att jag nästan alltid slipper ta bussen, och kan undvika köer som den här... 

För man ska verkligen vara medveten om att när man bor i Hong Kong kommer man få spendera en stor del av sin tid med att vänta. Och trängas. Den här bilden är från en av de större tunnelbanestationerna, och även om det just här var mer folk än jag någonsin sett på en station, är trängsel snarare regel än undantag. Man vänjer sig dock ganska snabbt - det är ju inte som att man har något annat val. Alla pendlares standardlösning för att fördriva tid? Spela Candy Crush på telefonen!

Sen kommer det, ibland, ett tillfälle när man kan se längs med hela tåget. Magiskt.

Efter några kalla dagar verkar det också som att våren, i alla fall tillfälligt, kommit till Hong Kong. Vädret har verkligen varit alldeles perfekt, cirka 23 grader och torr luft. Just den torra luften är något vi försöker uppskatta så mycket som möjligt, eftersom det bara är en tidsfråga innan luftfuktigheten förvandlar oss alla till vandrande tvättsvampar redo att vridas ur. Pluggpaus med glass i solen och en dag på stranden känns givna för att visa vädergudarna vår uppskattning. Även om jag fortfarande tycker det låter lika märkligt att säga att jag har varit på stranden i Hong Kong... Där har vi en av många saker jag inte visste om den här staden innan jag kom hit!

Tillbaka till pluggbubblan...kanske.

Kramar,

Maria

Jazz och mycket mer.

Jag älskar musik. De som bor i Bergen verkar också gilla musik. Tillsammans har vi det bra. Det är den här jazzen, den är över allt. Vi har ju lördagsjazzen, den har jag redan berättat om. I tisdags var det även en fantastisk jazzkväll på Ad Fontes (Jag ska snart berätta mer om detta ställe) och ikväll är det jazz här på Fantoft (studenthuset). Det är inte på något vis dålig, gammal eller trist jazz för den äldre generationen. Nej, vi snackar bra, härligt inspirerande jazz och publiken är mellan 20-30. Jag gillar det!

Så, vad är då Ad Fontes? Ad Fontes är ett skönt pluggställe i en av universitetets byggnader. Här finns omaka soffor, fåtöljer, spel, böcker och fika. För dess överlevnad kanske de dock bör börja förklara hur fikadelen går till för de som inte förstår norska. En dag kom nämligen en av de härligaste erasmusstudenterna till mig och sa: ” Frida!! Jag har hittat det bästa stället ätt läsa och dricka kaffe på! Kaffet är gratis, bara att gå och hämta!”. Ehm, okej. Vi är i Norge. Här är det inte så mycket som är gratis men på Ad Fontes är kaffet i alla fall billigt. Systemet fungerar på följande vis: Man kan hämta kaffe själv och ingen tvingar dig att betala, man ska dock lägga något i lilla lådan. Kanske tre kronor eller fem. Lapparna som förklara systemet är dock bara på norska. Hur som helst, bästa stället för jazz och bästa stället att studera på !

Denna vecka började en ny kurs. American Law. Vår professor är mycket bra och undervisar med inlevelse. Han vill få oss att tänka, han går ut i hörsalen och frågar oss hur det ena eller det andra förhåller sig till våra hemlands system och lagar. Han öppnade den första föreläsningen med att ta sin kaffekopp och sätta sig i mitten av salen. ”Vad vill ni veta? Vad funderar ni över? Varför läser ni denna kurs?”. Det är mycket läsning, han ger ut kompendium med case i slutet av var lektion och avslutar efterföljande med en diskussion kring dessa. Han kräver att vi ska läsa men jag tvivlar inte på att våra kunskaper kommer öka snabbt. Jag tycker att det märks en skillnad på de två professorer vi har som undervisar i USA, jämfört med de andra. Dessa båda vill skapa diskussioner, de vill att vi ska läsa, förbereda noga och våga prata. Det gör inget om vi går utanför det konkreta ämnet, bara diskussionen kan relateras till ämnet på något sätt. Jag vet inte vilket jag tycker är bäst men jag tycker att det blir roliga och aktiva föreläsningar.

Att åka bybanan mellan klockan fyra och fem på eftermiddagen är ingen bra idé. Då slutar ALLA jobbet och var och en av de boende här verkar åka bybana. Jag var tvungen att fota lite så jag kunde visa, och varna, för denna upplevelse. Jag är lite för kort för att kunna ta ett bra foto men jag tror ni förstår...

Torsdag till söndag har jag haft besök hemifrån. Det har varit super och vi har varit uppe på flojen som är ett av Bergens sju berg, åkt båt till en ö och vandrat runt lite där. Vi har gjort sushi och i torsdags var vi på fiskmarknaden och köpte musslor som vi gjorde en härlig gryta på! Musslor och krabba är för övrigt väldigt billigt här, jämfört med hemma. Inte helt fel eftersom det är väldigt gott! I övrigt har vi haft kontorstols-race, varit på födelsedagsfest och bad taste party på club Fantoft. Livet är gott. Ha det!  

Första gången

I söndags fick jag uppleva något av det sjukaste som hänt mig sedan jag började plugga för snart två år sedan. Det var den 24:e i månaden. Och ändå. Jag hade massor av pengar kvar på kontot. Utan att ha tjuvat pengar från mitt sparkonto. Utan att ha ätit gröt till frukost, lunch och middag i två veckor innan. 24:e i månaden och pengar kvar på kontot efter att ha varit till Filippinerna, inte varit på en enda hemmafest utan bara festat ute, och efter att ha knappt ha lagat en enda middag själv.

Hong Kong är utan tvekan snällt mot en stackars student som är van att noga överväga alla beslut i mataffären för att hålla sig till budget. Då ska man ändå komma ihåg att allting här inte är billigt, men tillräckligt mycket för att det ska göra stor skillnad. Framför allt stavas svaret hyra. Jag, som betalade relativt hög hyra för min lägenhet i Örebro, har redan betalat mitt boende för resten av terminen. Boendenotan för mina nästan fem månader här tror jag slutade på cirka 4500 SEK.

En ytterligare förklaring till välfylld plånbok är att mat går att äta väldigt billigt. Håller man sig på campus, vilket man av naturliga skäl gör ofta eftersom det både är nära och finns i alla fall kanske tio kantiner, är det inga problem att äta middag för runt 20-25 HKD vilket konverterar till cirka 18-22 SEK. Ni kanske förstår varför jag inte tycker att det finns någon anledning till att stå och laga mat? Vill man äta annat utanför campus av något högre kvalitet kommer det antagligen ändå vara billigare än eller i samma klass med vad vi vanligtvis betalar för en lunch hemma.

Som jag nämnt tidigare är det också mycket enklare att låta sina pengar stanna kvar och föröka sig på kontot om man stått för bedriften att födas som tjej. Allra bäst är onsdagar i ett litet område som heter Wan Chai (enkelt att hitta, tunnelbanestationen har samma namn). Rediga drinkar, noll pengar i utbyte. Andra dagar funkar också, om än ibland med något blaskigare drinkar, men fortfarande samma summa pengar i utbyte. Ett mammigt varningens finger dock – att dricka alla möjliga olika sorters drycker kan kännas som en kul idé onsdag 23.50 i baren, men är mindre roligt torsdag 11.15 i klassrummet.

Innan jag anklagas för att vara för okritisk kanske jag borde lämna hallelujakören och nämna något som inte är lika billigt här, om någon – och det borde alla vara! – är intresserad av att plugga på CUHK vill jag ju såklart inte lura hit er på falska premisser. Så här kommer det. Kaffet. Jag vet, det är ett stort problem. Folk dricker ju som inte så mycket kaffe här, i alla fall inte traditionellt, utan te är den större grejen. Det medför också att det blir en dyr vana att köpa en massa take away-kaffe. En stor cappuccino brukar kosta runt 20 HKD, så nästan som hemma antar jag, men med sämre kvalitet. Jag vet inte varför det är så, men än så länge har jag inte druckit riktigt bra kaffe sedan jag kom hit, undantaget Filippinerna där jag girigt sög i mig java svart som natten. Alternativt kan man hålla sig till att köpa kylda kaffedrycker, vilket jag gör ibland, eller sänka sig till snabbkaffe. Ytterligare ett alternativ är att ta sedan dit man kommer och strunta i kaffet, prova sig fram genom havet av kalla och varma tedrycker och kanske bli av med sitt koffeinberoende på köpet. Just detta var min ursprungliga plan, men när jag insåg att det gick att i alla fall hitta kaffe som smakade okej kände jag att det var en strid som inte var värd att ta.

Det är ju också så att CUHK, precis som Örebro universitet, är en institution för utbildning vilket jag den här veckan påmints om mer än tidigare. Det är (redan, var tar tiden vägen!?) dags för mid-term exams i alla kurser. Två av mina fyra prov sker under kommande vecka, så de senaste dagarna har inte bjudit på så mycket spännande utöver flertalet olika studieplatser. Jag fick tio minuters panik i måndags när jag insåg att jag faktiskt måste plugga en hel del inför dem. Det kanske låter korkat att inte fatta det tidigare, men ärligt talat känns det fortfarande som att jag nyligen kom hit och min hjärna är alltjämt inställd på semester. Efter att ha fått ett betryggande svar på det mejl jag i min hysteri slängde iväg till studievägledare Bitte (tack för att svaret kom så snabbt!) och efter att ha börjat gå igenom föreläsningsanteckningar insåg jag att jag nog kan klara mig igenom det här ändå. Så återigen begraver jag mitt huvud i PDF-utskrifter och handskrivna anteckningar, och hoppas att jag fortfarande har min livsgnista kvar när vi hörs igen nästa vecka. Ta hand om er så länge och må så gott!

Kramar,

Maria

Äta bör man ju ändå, även när man pluggar. Denna vecka har kommittén för mitt studenthem ordnat workshops för att göra både söta dumplings och sushi.