Om att färdas bakåt i tiden.

Igår kväll hade jag min sista midterm och tack gode gud för det. När man inte har haft flera prov under en vecka (eller en DAG) sedan man gick på gymnasiet så blir det ganska svårt att komma tillbaka till det. Men nu är det i alla fall över. Något jag dock är väldigt kritisk till är hur proven går till. Det är inte alls lika seriöst som vid tentor på universitet i Sverige. Jämförelsevis så är det verkligen gymnasienivå. Vi sitter i våra vanliga klassrum, vilket innebär att när vi är många i klassen sitter man väldigt tätt inpå de andra vilket med andra ord inte gör det speciellt svårt att tjyvkika. Jag, som är van vid lite mer utrymme under tenta, blev såklart jätteparanoid och försökte desperat dölja mitt lilla provpapper från andras snikna ögon så gott jag kunde. Vi måste dessutom skriva våra namn på provet. Alltså, inga koder = ingen anonymitet. Efter min första midterm i måndags stormade jag ut från skolan för jag var så förbannad. HUR kan de vara så stenålders att de vill att vi ska skriva våra namn på pappren? Ingen människa kan över huvud taget vara så pass objektiv i sitt betygssättande att hen kan hantera ett sånt stort ansvar.  Det är inte så konstigt att andra utbytesstudenter som varit här ett tag ger oss "nykomlingar" rådet att "play the game" det vill säga att man helt enkelt måste fjäska för lärarna för att dra upp betyget eller i alla fall säga det man vet att de vill höra. Detta gör mig så förbannad att risken finns att jag går det totalt motsatta hållet vilket inte precis kommer hjälpa mina betyg men i alla fall min stolthet.

För att fira att våra midterms var över gick vi igår till A38, den ukrainska militärbåten som är omgjord till konsertutrymme, för att kolla på ett romskt storband som var så himla bra! Vi dansade till vi blev svettiga. Sen för att varva ner drog vi till ett ställe jag inte kommer ihåg namnet på, men som i alla fall var väldigt mysig och som spelade reaggemusik som också var väldigt dansvänlig. Kan härmed konstatera att jag både har romska och jamaicansa moves i min flickkropp!

I morgon ska jag och några av mina kompisar ta tåget till en mindre stad i södra Ungern för att uppleva något annat än storstad. Det ska bli skönt.

Szia! /Irene

PS. Det är 20 grader varmt här nu. Tror jag avlider av lycka!