Thanksgiving Weekend

Denna helg är det Thanksgiving här i Kanada vilket betyder att många åker hem till sina familjer. Det märks verkligen för det är väldigt dött på både i huset och på campus. Vi måste dessutom gå ner till en annan byggnad för att kunna äta. Detta är dock inte överdrivet jobbigt eftersom att sommaren har kommit tillbaka. Både igår och idag har det varit runt 20 grader och mycket sol, väldigt nice :)
I torsdags åt vi thanksgiving dinner här i huset och i kväll är det dags igen. Denna gång är det med massa andra internationella studenter och förhoppningsvis bjuds det på massa god mat och diverse efterrätter.

Under Thanksgiving antar jag att man ska tacka för nånting. I så fall tackar jag för möjligheten jag har fått att åka hit. Vad vill Du tacka för? lämna kommentar :)

//Sebastian

Festival och köttbullar= två bra saker

Melbourne är lite av festivalernas Mecka. Nästan varje helg är det någon form av festival på g. Sen jag kom hit har jag hunnit med att besöka Melbourne winter festival, Melbourne fashione festival och Melbourne international student festival. Just nu pågår Melbourne festival (förmodligen den de är mest stolta över för den heter inget extra), vilket är en kulturfestival med utställningar, konserter, teatrar och som pricken över det berömda i:et har de detta året smyckat staden med jättebebisar med vingar och djävulsvansar (plötsligt känns en jättekanin i Örebro inget konstigt alls). Jag och Tini bestämde oss för att jobba på vår småsvårhet och gå på en fotoutställning om fördomar mot Aborginer. Den var bra och tänkvärd men tog typ två min att gå igenom (precis lagom dos av småsvårighet för oss) vilket gav tid över till annat till exempel besök i en godisaffär där de säljer tyska sega björnar. Så det där med att det inte finns lösgodis utomlands kan här med avskaffas som en myt, priset på det är dock en helt annan historia.

 Erkänn lite mer småsvår såg jag allt ut efter besöket ;)

 Tini lycklig som ett barn i en godisaffär ;)

Helgen avslutades med söndagslunch på IKEA. Som utbytesstudent känns det tryggt att veta att Sverige aldrig är längre än ett IKEA bort. Köttbullar med potatismos smakade precis lika bra som jag mindes. Och självklart var vi tvungna att fira kanelbullens dag lite i efterskott med varsitt gyllenbrunt underverk. Det bästa med besöket var nog dock knäckebrödet jag köpte. Nu kan toastmackorna ta sig... ;)

Ta hand om er!
/Malin

Can you feel the love tonight?

I går kväll var det min tur att se Lejon Kungen i 3D. Jag har en kompis här som tyckte den var så bra att den var värd hela flygbiljetten hit. Jag vet inte riktigt om jag vill gå så långt men den är helt klart fortfarande bra. Det är fortfarande sorgligt när pappan dör, Timon och Pumpa är fortfarande lika roliga och musiken är fortfarande lika grym (borde inte Lejon kungen passa bra som sing- a- long? ) Det faktum att den är i 3 D höjer den omöjligt ännu mer, man får en känsla av att hela "circle of life" befinner sig i publiken eller kanske tvärt om att vi befinner oss mitt i the "circle of life". Det glädjer mig även att en ny generation får möjlighet att uppleva denna klassiker på bio. I vår bio salong hade vi en liten kille som utbrast "hjuuuuuuuuuuu" så fort det hettade till mellan Simba och hans tjej eller när ordet äktenskap nämndes... Tydligen är pojkarna rädda för tjej-baciller här med och de har med sig rädslan för att binda sig sen barnsben..

I onsdags passerade jag tre månader (12 veckor) i Melborune (och här undanber jag mig vänligen alla kommentarer hemifrån om att det känns som nyss jag åkte, tro mig ingen som är iväg vill höra det även om det är sant så vill vi höra att vi är saknade). Dock kan vi inte förneka att dagarna här i Melbourne blir färre och färre och tecknen på det blir fler och fler. Ett av dem är att vädret börjar bli lite bättre och vi vet att när vädret blir så bra att vi kan ligga ute och sola är det dags att dra. Ett annat tecken är att lärarna har börjat använda ordet "exam" (tenta) i var och varannan mening (detta tecken blunder jag dock än så länge för och kör strutsvarianten, det är lååååångt kvar till 26 okt när jag skriver min första tenta.) Ett tredje tecken är att folk börjar åka hem. I måndags åkte vår svensk-talande tysk Michael hem men har fått rapporter om att han är hemma klokt i ett stycke så jag känner mig lugn.
Med motiveringen att tiden rullar framåt kommer här en lista på saker jag har kommit fram till att jag vill göra innan jag lämnar Aussie
*Käka känguru- enligt en taxichaufför som är vegetarian är det tydligen inget gott alls för kängurur hoppar och då hoppar alla smaker av alt inget fet fastnar. Men jag vill ändå testa.
*Prova på att surfa alt se en surfare- jag vet att flera av er hemma tror det det är det vi gör hela dagarna men sanningen är att det i alla fall hittills har varit troligare att se mig i lång kalsonger och raggsockor än i vattnet.
*Se helst klappa en koala (obs zoo räknas inte) Appropå det har ni hört den här roliga historien. Hur kom det Australienska simlandslaget med i OS? De koaaala (kvala) in. HUMOR =)
* Se operahuset i Sydney bara för att liksom...

Vi får se hur jag lyckas, 19 december är jag hemma vilket som så det är min tidsgräns.
Nu ska jag strax iväg och öka min manlighet genom att spela lite tv-spel men vi hörs snart igen.
Ta hand om er!
/Malin

So, what about the fewd?

Sådär, nu är det nog dags att blogga om maten här. Som jag har nämnt tidigare så har jag en meal plan. Meal plan är ett antal måltider per vecka som laddas in på ens studentkort, max är 19 vilket jag har och dessutom har jag $70 att handla för lite överallt på campus inkl. Tim Hortons och Starbucks. Hur är maten då frågar man sig nog? Det beror nog hur man ser det. Jag hörde någon säga att när en person börjar plugga på UNB (kanske var Universitet överlag) så går många upp ca 6-7 kg p.g.a. maten. Det förvånar mig inte alls. Jag drar exemplet på lunchen jag nyss intog. Min meal hall som ligger i samma hus som jag bor i (finns ytterligare två) har typ buffe till varje måltid. Dagens mat att välja emellan: pizza, macaronis and cheese (med betoning på cheese, kanadensare älskar ost), pommes frites, vegitarisk pizza, någon soppa, salladsbuffe. Otroligt mycket kolhydratsbaserad kost vilket är bra om man tränar mycket (som jag gör, yeay) men dessvärre så är det inte många som gör det. Som tur är ser inte alla måltider ut på detta sätt utan det går att välja att t.ex bara äta kött och sallad.

Något som dock bör nämnas är att det alltid serveras efterrätt, även till frukost. Inga problem alls att ta några skopor glass eller en bulle efter morgongröten. Frukost ja, vad serveras där då? Tyvärr har vi inte bacon varje morgon vilket kanske är bra men det som alltid serveras är ägg, friterad potatis, någon form av kött, gröt (allt från god mannagryn till rinnande... sörja), äggröra, bönor. Det finns även mackor att rosta men dom har inte det typiskt svenska som kött och ost på morgonen utan bara marmelad, jordnötssmör m.m. Köttpålägg finns endast för lunch och middag vilket var en klar omställning för en som jag som föredrar en smörgås med skinka på morgonen.

//Sebastian

Att plugga i Japan

Alla som hört talas om japaner som pluggar riktigt hårt var eviga dag räcker upp en hand! Eller förresten, eftersom jag inte kan se er, skriv en kommentar istället. De japaner jag träffat pluggar oftast inte när jag ser dem, men att folk här pluggar hårt bara måste stämma för puh vad mycket det är att göra. Bara det här med att gå tillbaka till att läsa flera ämnen samtidigt är en omställning. Hur gjorde man egentligen? Jag klarar det rätt bra, men det är mycket att hålla i huvudet. Och jag ska säga er att det här är verkligen ingen semester, det får jag nog ta när jag kommer tillbaka till Sverige igen. Här är det japanska lektioner varje dag som gäller och i ett högt tempo dessutom. På eftermiddagarna är schemat inte lika fullspäckat, men där är det desto mer läsning inför föreläsningarna istället.
Jag känner att jag kanske klagar lite för mycket på pluggandet här, vilket är synd eftersom jag verkligen gillar Japan och mitt liv här. Men jag skulle uppskatta om terminen var lite längre så att allt inte behövde gå i 250. Dessutom hade jag ju fått stanna i Japan längre, vilket inte hade varit fel då en av mina professorer redan har fått mig att känna början på slutet trots att det är 2,5 månader kvar. Galet!
Så, lite om att lära sig japanska. Vi har spoken Japanese 5 x 50 minuter varje vecka och reading and writing Japanese 3 x 50 minuter. Och även om jag ibland tycker att det blir lite väl intensivt måste jag säga att jag tror på metoden med att ha korta men många lektioner. Man orkar liksom inte hur länge som helst när man ska lära sig och förstå nya saker. Däremot gillar jag inte att våran lärare i spoken Japanese bara kör på efter sitt schema även om hon inser att vi inte hänger med. Den metoden funkar inte riktigt för mig, men jag får väl bli bättre på att repetera och läsa på innan lektionerna kanske. En annan sak som inte riktigt är min stil är korvstoppningsmetoden, men jag hoppas innerligt att den funkar! Vi har nämligen glosförhör varje torsdag och får en lista på cirka 50 ord på tisdagslektionen som vi ska hinna lära oss. Hittills har det ju funkat bra, även om jag inte har kollat av hur många av orden från första veckan som jag fortfarande kommer ihåg. Som sagt, jag hoppas att de vet vad de gör och att den japanska metoden även håller i längden, annars är jag körd.
Imorgon är det dags för glosförhör eftersom det är torsdag, men även min första exam här. Det är nog inte så allvarligt som det låter, men man vet ju aldrig. Multiple choice och true/false-frågor är det som gäller, våra lärare i eftermiddagskurserna är ju trots allt amerikaner..Hoppas att jag kommer ihåg det viktiga, för särskilt mycket kan jag inte påstå att jag hunnit läsa. Som sagt, ingen rast, ingen ro, dags att återgå till pluggandet. Ha det!

/Emelie

En vecka i Cairns i bilder

 Här kommer min utlovade rapport från min och Erikas vecka i Cairns. Vi bodde på på Cairns girls hostel mitt i centrala Cairns. Hemsidan lovade ett lugnt och tryggt boende, vilket sannerligen stämde. Inga killar fick komma in, vi var tvungna att bädda våra sängar varje dag, alkohol var förbjudet och efter halv tio skulle det vara tyst. Ni kanske tycker detta låter tråkigt, men efter 3 månader på Chisholm college var detta ett uppskattat avbrott och vi som skulle upp på utflykter sex eller sju nästan varje morgon kunde inte ha hittat ett bättre ställe. Och för att förtydliga alkohol var inte förbjudet i hela Cairns så det gick ingen nöd på oss.

 Vår första utflykt gick till Cape Tribulation. En av få regnskogar som överlevt förra istiden. Vårt första stopp var krokodilspaning med båt i en flod. Vi var lite skeptiska men plötsligt såg vi den här "lilla" krabaten, med sina tre meter ansågs han vara en liten krokodil.

 Varje år blir 15- 20 kossor krokodil mat längs den här floden. Så denna kossa dricker vatten med livet som insatts.

 Helt ok strand i regnskogen

 Min nya kompis

 Hur söt är han inte på en skala?

 Behöver jag säga att vi hade det bra?

Snorkling i Barriär revet! Anledning nog att åka till andra änden av jordklotet. Och ja, jag hittade nemo =) men coolast var ändå att snorkla bland sköldpaddor.

Vi hörs!

/Malin

Halifax

Kort sammanfattning: Halifax var väldigt awesome :)
Längre förklaring:
Jag och Emilia (som pluggar Jurist i Umeå) pratade redan efter förra helgen valsafari om att åka till Halifax denna helg. Vi luftade förslaget med vår australienska vän Jerri (som också pluggar med oss) och hon var väldigt sugen på det. Det var länge osäkert om vi skulle åka men Alex (Kanadensare tillika president i huset) fick en inbjudan till en fest i Halifax och vi var nu fyra personer som skulle genomföra en roadtrip.
Då dom flesta firmorna som man kan hyra bil av kräver att man ska vara 25 för att köra fordonet så fick åter igen yours truly äran att köra bil, denna gång en Chevrolet Impala

Väl i Halifax fick vi en snabb promenad igenom staden för att ta oss till ovan nämnd fest vilket genomfördes i klassisk Nordamerikansk anda. Beerpong, hög musik, röda mugga, något annat s.k. dryckesspel m.m.

Lördagen blev aningen lugnare. Tyvärr så regnade det väldigt mycket men vi trotsade vädret och tog en promenad i hamnen och downtown där vi åt brunch på ett väldigt mysigt ställe samt tog en tour på Alexander Keith's brewery. Touren varade ca en timme och genomfördes som en tidsresa där guiderna, tillika skådespelarna, verkligen bjöd på sig själva. Priset på denna tour var ca $15 och då ingick provsmakning av olika ölsorter.
OVAN från vänster. Emilia, Alex och Jerri.

Lördagskvällen så intog vi en middag på en restaurang vid namn the five fishermen. Ett halvlyxigt ställe med priser efter det. Betalade närmare $60 för en måltid med förrätt, huvudrätt samt ett par glas vin. Klart värt då jag hittills inte har lyxat till min mat speciellt mycket utöver den meal plan jag har (beskrivning kommer vid ett senare inlägg).

Söndagens hemresa gick väldigt smidigt trots vädret och bestod till 90% av skratt. Innan vi åkte så var vi en sväng på Micmac Mall till Emilias stora förtjusning då det finns ett H&M där, vilket inte finns i Fredericton. Jag har förresten kört närmare 100 mil i detta land nu. Det är väldigt enkelt att köra då det nästan är uteslutande motorväg som är väldigt bred. Det är lite väl lätt att råka köra några km/h för fort. Det är även väldigt vacker natur runt omkring motorvägarna.

Helgen avslutades med ett gympass och nu lutar det åt att kolla lita NFL innan jag säger godnatt till denna vecka.

//Sebastian